Det är bara att konstatera att det är alldeles för varmt att promenera för att motionera, det är alldeles tillräckligt att röra sej i bengaltakt nu, sakta och säääävligt. När jag kom hem imorse kändes det som jag just tillbringat tio minuter i bastun med en så där 80 grader på termometern. Pulsen dunkar ända ut i fingertopparna, ansiktet illrött och jag tror nog att öronen lyste som stoppsignaler. Tror skriver jag, för jag blundade när jag passerade spegeln innan duschen.;)
På halva vägen ungefär ligger ett av Dhakas största och modernaste sjukhus och tur är nog det. Där kan jag alltid krypa in, om jag skulle drabbas av värmeslag!
Efter lunchen idag ska jag till skräddaren för att påbörja designen av klänningen jag ska låta sy upp till bröllopet jag ska på i Sverige. Jag ska också kolla om han kan kopiera en annan klänningsmodell till en ung tjej i Sverige. Kan han det ska jag börja titta på tyg redan idag. Se om jag kan ta nån bild hos skräddaren till nästa inlägg.
Kan också rapportera att idag lämnar Elin Sverige och tidigt imorgonbitti landar hon här i Dhaka hos oss igen.
Hallåj där!!!!
SvaraRaderaUng tjej?????hmhm kan det månne vara min lilla jennie pennie????;-)Hon sitter här och smyg läser och ropar TA KORT TA KORT!!!!!....på tyget alltså ;-))Här hemma väntas det med spänning vad det kan bli....
Kram Fru W och dotter :-)