onsdag 2 februari 2011

Bangladesh, känslornas land

Imorse var Elin och hämtade sina kompisar på flygplatsen. Det gick ovanligt snabbt med väskor och allt för en gångs skull.
Efter en lunch hemma, som Shobul lagat åt oss åkte Elin till Tongi för att jobba medan dom nyanlända bestämde sej för att vila några timmar.
Själv var jag bra sugen på att ta en tupplur själv, men istället gick jag på en kortare promenad för att se om dom fått in några halstabletter på affären. Vi hostar lite till mans i familjen just nu.
På vägen mötte jag den lilla av dom här två killarna som jobbar i trädgården jag passerar som gott som varje dag.

Idag hade jag dom framkallade bilderna med mej och han fick två, ett till sej själv och ett till sin kompis. Han blev väldigt glad tillsammans med alla runt omkring oss. Inte minst jag!! :)
På hemvägen dök "slemproppen" upp. En hemskt tjatig rikshawförare som inte förstår när man säger NEJ!! Utan bara tjatar och tjatar, så man kan bli galen! "Sit here madame and make me happy!" Va, eller hur?!
Nä, idag var jag laddad till tusen. "Can´t you understand what I,m saying, din förbannade slempropp!" Det är alltid lättare att bli förbannad på svenska. Och faktiskt tror jag han förstod svenska bättre än han förstår engelska för då dröp han av!!:) Hoppas jag slipper se honom på ett tag.
Som sagt Bangladesh är ett känslosamt land....det går upp och det går ner, ibland skrattar man sej fördärvad och ibland blir t o m JAG förbannad!
Ha det bra!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar