Jo ni......

...att inte jag pinkade i byxorna förundrar mej. Jag är verkligen ingen ormälskare. Men fascinerar mej det gör dom, dom slingrande otäckingarna.
Vi var ett helt gäng som kollade. Jerry som var på väg hem på lunch tog med sej Lotta hem till oss och Julia kom promenerande. Dessutom dök alla hemmavarande chaufförer, personal och andra hyresgäster från huset upp när han spelade upp på sin flöjt!
Och sen började det!!



Efter dom två kobrorna tog han fram en annan orm, som han verkade ha större respekt för. Kanske giftigare och mycket piggare än dom andra.

Helt plötsligt började han prata bangla och prata om 1000 th från madame och så tjoff låtsades han kasta ormen på mej. Barna skrattade, chaffisarna skrattade...alla skrattade. Utom jag, som nästan svimmade!

Gladast var nog han, en riktig ormtjusarkomiker!! Hahaha!!!

Sen blev det en kortare show till med dom två kobrorna.


Nya läsare kanske vill läsa om ett av mina andra möten med orm i Dhaka. I jämförelse var det här rena drömmen!
Ha en trevlig helg alla!
Hej hopp!