Bröllop

Så här blev resultatet och sen bar det av på bröllop.

När vi kom fram till Monirs hus blev vi varmt välkomnade och visades in till bruden. Hon satt på en säng och såg sur ut, vilket är tradition här i Bangla. Sen flyttades hon upp på ett litet podie på taket där vi fick vi posera och kanske att man kan ana ett litet leende även hos bruden.

Lunchen var sådär. Här "slåss" några av Elins kollegor om fatet där man skulle tvätta händerna före maten.

Många följde oss till dörren där Elin blev erbjuden arecanöt inlindad i ett betelblad, som många bengaler tuggar efter maten. Man ska inte svälja saften utan spotta ut den och efter 5-7 minuter ska man spotta ut nöten också.
Jag tog en jag med fast det inte var så bra för "äldre" personer. Så gammal är jag faktiskt inte!!!
Efter en tugga började saliven rinna till och det var verklilgen jätteäckligt. Och var ska man spotta när man dessutom inte är nått "spottproffs" utan brukar få det på kläder eller skor. I bilen däremot visste både Elin och jag att min spypåse för eventuell åksjuka fanns.....i bilen 50 meter bort med ett helt följe som sällskap.
Dt var bara att knipa ihop och så blev det många, mmmmmmm till tack och adjö eftersom eländet bara växte och växte i munnen. Inte kunde vi hålla oss från att fnittra eller...vi såg bägge rätt kul ut!
Efter mycket om och många men blev vi i varje fall själva i bilen! Jag tror aldrig jag varit så glad för en spypåse någonsin!! :)
Med en domnad mun och snurr i huvudet nådde vi Gulshan igen vid fem-tiden. Efter en vilopaus blev det sen restaurangbesök ihop med en hel hög trevliga människor. Flera av dom "gamla Dhakabor", nu på tillfälligt besök. Det var också väldigt gott med ett glas alldeles vanligt rödvin till maten! :)