Nu är det ensamt i huset igen.
Hanna och Patrik kom iväg i tid igår. Av någon anledning var det ovanligt jobbigt att säga hejdå. Kanske för att jag vet att det är väldigt långt till juni. Det är verkligen fantastiskt att bo här i Dhaka och uppleva så mycket, men allt har en baksida och den här baksidan är just att vara långt ifrån dom jag tycker om.
Senare på kvällen blev det ett glas vin hos Babbi och sen fest på klubben hela natten lång. Jag tror Elin och jag kom hem vid tre-tiden efter mycket trevligt mingel, dans och en buffé där det serverades b l a helstekt lamm där huvudet satt kvar, stirra maten i vitögat är inget jag uppskattar direkt!
Kan nog konstatera att den som var piggast imorse var Jerry fast han fortfarande dras med förkylningen.
När familjen åkt iväg till jobbet gav jag mej ut på långpromenad igen. Det har ju varit ett uppehåll på nästan 14 dagar. Det var så skönt att sträcka på benen och "myllra" i Badda. Jag tror också jag hittade till skolan där biblioteket ska byggas.
På hemvägen var det stort rabalder i parken kring Gulshan Lake. I mitten på sjön guppade en döing och hundratals människor hade samlats för att titta. Kanske dom också var rädda för att det är någon dom känner som är död.
Bilderna är allihop tagna i Badda. I parken var det inte riktigt läge att ta fram kameran.
På eftermiddagen lutar det åt sängläge. Jag tror det sista glaset vin från i natt håller på att gå ur kroppen. Det kommer att bli en väldigt tung eftermiddag!
Ibland är det lite extra skönt att vara lyxhustru!! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar