Jojobantningens drottning

En sak har jag undvikit under tiden i Sverige och det är vågen. Efter långa omvägar kring den otäcka lilla saken tog jag mej i kragen imorse och klev upp, kikade försiktigt och.....fem kilo plus! Hua! Ett kilo i veckan upp under tiden i Sverige, att jag aldrig lär mej. Nu hade jag tänkt ett kilo ner i veckan vilket inte brukar vara lika lätt. Dessutom blir det för varje gång bara mer och mer löst skinn över, förstår inte det?!;)
Kanske skulle jag strunta i alltihop och bli en sån där frodig dam, som finns på Karl Larssons bilder istället. Lite frestande är det!!
Tog i varje fall sats imorse och gav mej ut på min vanliga promenad. Ni ser vad nyttigt det är!

På hela rundan, som jag gick för att banta, hängde en liten mager tjej efter mej och tiggde pengar. Jag hade bara hundra thaka, 10 svenska kronor, som är alldeles för mycket pengar att ge bort. Jag skulle gärna gett henne alltihop, men det blir liksom inte bra det eller. Till slut köpte jag frukost åt henne i en av kioskerna. Tio thaka gick det på, en svensk krona. Hon fick dessutom 10 thaka. Jag hoppas hon får behålla dom och därmed har möjlighet att köpa en brödbit eller lite ris till kvällen också. Kanske har hon lite lättare att hålla sej varm med lite mat i magen i varje fall.
Det är nämligen rätt kallt i Dhaka nu. Med Banglamått mätt alltså. Imorse hade vi 14 grader på termometern och nu är det 18. Bengalerna fryser och gör vad dom kan för att hålla sej varma! Dom är verkligen underbart söta! Kanske något att ta efter hemma i Sverige!?


Nu ska jag lata mej en stund medan vår underbare Shobul fixar maten åt mej och Jerry som kommer hem på lunch.
Ha det gott alla!! :)