Onsdag kväll!

Jerry har precis kommit tillbaka från sjukhuset, där han varit för att besöka en nyopererad Ashuk. Nu var han fortfarande lite dimmig, men operationen hade gått bra. Tarmen hade vridit eller veckat sej, och nu är den tillrätta lagd igen. Nu ska väl Ashuk bli bra igen , bara han får vila upp sej någon vecka. Skönt!

Själv åkte jag och hämtade min klänning, om man tar bort lite blommor blev den riktigt fin faktiskt, en perfekt kopia.När jag var på väg hem över Gulshan 2 korsningen blev jag förföljd av en envis man, som bara tjatade och tjatade på mej. Efter en hel evighet blev jag av med honom och äntligen var jag framme vid platsen där alla rikshaws står samlade, dom får nämligen inte köra i korsningen. När jag vinkade efter en rikshaws, jo vem kommer springande, envisa mannen. Jag tror aldrig jag skrikit NEJ så högt på svenska förut, tror ni det hjälpte då...! Nä, just det! Tack och lov hade en rikshaw förare sett min något trängda situation och kom till undsättning, och min lycka kände inga gränser när han dessutom förstod engelska och hittade till road 66. Den rikshaw föraren framstog som en riktig riddare i mina ögon.

Ni får väl själva bedömma om klänningen var värd besväret.

Ashuk!

Just nu kretsar det mesta här nere kring Ashuk, som är sjuk. Det är Jerrys underbara försteman. Han är helt fantastiskt på jobbet och fixar och donar med allt möjligt. När vi hade bröllopsdag var han en av dom som var här med blommor.
Nu ligger han på sjukhus med magproblem. Han var inlagd hela förra veckan, men efter som dom fick igång magen på honom fick han åka hem på lördagen. På söndagsnatten fick han åka in igen, för när han började äta ordentligt igen märktes det rätt fort att stoppet dom hittat i tunntarmen fortfarande finns kvar. Jerry har varit hos honom varje dag på sjukhuset tillsammans med Ashuks anhöriga och vänner. Idag åkte Jerry tidigt, för idag ska dom gå in med en kamera igen, och behövs det kommer det att bli operation direkt. Jag hoppas det inte är något farligt i magen på honom.
Nu håller jag båda mina tummar för att allt ska gå bra, Ashuk är en fantastisk människa!
I går morse gick jag min sedvanliga "långpromenad" runt Gulshan Lake. Det tar drygt en timme om jag går fort. Just nu hålller dom på och anlägger mer gångväg, så till slut kommer det att bli riktigt fint att gå hela sträckan, förut var den här biten bara som en stig vid flodkanten.
När man gått ena sidan av sjön, får man ge sej in och trängas lite med rikshaws och massor av folk, för att komma över till andra sidan. Det är inte så långt och det är bra, för det sköna med den här rundan är faktiskt att man slipper alla plingande rikshaws och tutande bilar.Bitvis ser det ut såhär...det är rätt kul att dom låter träden stå kvar när dom anlägger just promenadvägar.
Nu ska jag strax ge mej iväg till "Pink City", och hämta min klänning. Den ska vara klar idag, men vi får väl se om den är det. Sen ska jag handla lite också. Det blir nog en rikshaw...Kamal är ju på sjukhuset med Jerry och jag blir så j...a svettig av att gå.

Söndag kväll!

I helgen har vi verkligen slappat. På fredagen åkte vi till klubben när vi vaknade. Jerry spelade lite tennis och jag solade och simmade. På eftermiddagen spelade Jerry golf, och för min del blev det manikyr och pedikyr. Riktigt rart, kan jag säga. På kvällen hade vi tröttnat på nordic och istället åkte vi med rikshaw till amerikanska klubben och käkade hamburgare, vad ska man annars käka där. Det var en trevlig klubb där allt var minst dubbelt så stort som på våran, såklart! Lördag morgon tog jag med Jerry på långpromenaden jag brukar gå och sen slappade vi bara, mat på klubben och Jerry tog massage medan jag simmade. Det är helt sjukt så bra vi har det!!
Idag söndag körde Jerry ner till Gulshan 1 market, det är inte särskilt långt, men jag har aldrig varit där. Det är ett komplex i två våningar med en otrolig mängd små butiker, där det finns diverse bråte att handla. Jag hittade faktiskt ett fint tyg, till nästa klänning jag ska beställa av skräddaren (om han får godkänt).

Sen gick vi ner i markplan och in på en gata i ena hörnet. Där hände lite andra grejer än på själva butiksområdet.

I slutet på gatsnutten sålde dom levande hönor, det är egentligen inget ovanligt alls. Man möter ofta människor som bär sin fredagmiddag, vilt kacklande, i bena. Utanför vårt hus t ex står ofta en man med en stor bur och säljer höns. När jag visade intresse för fågelförsäljningen började en man att intressera sej för mej.
Look madame, look! Ja,vad hade han då? Flera tunnor med levande krabbor, då var jag fortfarande stadig på hand och fick en bild, något ljus dock. När jag hade tagit kort och skulle gå, började han igen, look madame look! Och jag tillbaks...då höll han upp en levande sköldpadda ( äter man dom månntro). När jag för tredje gången skulle avlägsna mej.....wait madame, wait, bigger size for you! Ojojoj!
En ännu större sköldpadda, tack och lov! Men vid det här laget hade jag blivit så nervös, så kortet jag försökte ta blev tyvärr inget vidare.....men ett riktigt monster till sköldpadda var det! Som dessutom högg efter mej!
På en marknad i Dhaka behöver man inte vara särskilt länge för att bli helt slut, i varje fall inte jag.
Ha det gott i Sverige...jag har hört att vädret är bra!

Skolbesök...

Middagen i onsdags blev lyckad! Alla potatisplättar gick åt och vad jag vet blev ingen magsjuk. Amir hade en jättedisk att brottas med på torsdagen!
Själv fick jag förmånen att få följa med ut till en skola, som drivs av TCM. Kristoffer och Jerry skulle dit för ett möte och jag fick åka med. Spännande först med en timmes bilresa mitt ut i ingenstans och sen själva besöket.
TCM är en organisation i Bangladesh, som finansieras med hjälp av bidrag. Dom har många olika verksamheter för att hjälpa barn, både i Dhaka och runt om i landet. När Elin och Lisa gjorde sitt projekt var det bl a TCM, som fick deras pengar. Så helt fantastiskt insåg jag att det är deras pengar, som byggt lekplatsen på den här skolan och faktiskt räckte pengarna också till att grunda ett bibliotek. Jag blir inte lite stolt, och nu förstår jag vad Elin upplevde när hon och Lisa var i Bangladesh i januari och besökte barnhem och skolor. Förut har jag bara sett kort, och det är skillnad.
Här är bl a Jerry och Kristoffer utanför skolan. Killen som står bredvid kom med rikshaw för att guida oss när chaffisen inte längre hittade.
Några flickor från den högre klassen, som gungar gungbräda. Och på nedre bilden en av våra guider. Efter en rundvandring i skolan, och efter avslutat möte började sen hemfärden. Trafiken var hemsk, så det tog tre timmar att komma tillbaka till Dhaka. Vrålhungriga blev vi avsläppta av Kristoffers chaufför vid Jerrys kontor, och efter lite thaimat, tog Kamal mej hem.
Sen blev det en riktigt trevlig kväll ihop med Magnus, med mat på klubben och lite gott dricka hemma hos oss i väntan på att hans flyg till Hongkong skulle lyfta.

Onsdag lunch!

Har precis kommit hem från en simtur på klubben. På vägen besökte jag slaktar´n, för att inhandla rökt bacon. Jerry och jag har bjudit hit Bosse, Sylvia och Magnus på potatisplättar ikväll. Vi har tjatat så j...a mycket om dom där potatisplättarna att dom blivit sugna på att smaka. Jag hade sån tur att slaktarn hade grädde också, lingonsylten hade vi med från Sverige. Tänk att i Bangla kan vad som helst förvandlas till festmat, eller hur barn! Undra vad vi ska dricka till, rödvin är nog ingen höjdare, det får nog bli öl. Hoppas nu bara att våra gäster kommer att tycka om maten!
Ska springa vidare, ska duka med nya porslinet för första gången............ ska bli kul! Jag ska också försöka lura ut hur man får fart på en gasugn utan att spränga hela huset, kan ju vara bra att kunna hålla maten varm en stund.

Tisdag morgon!

Magen är äntligen bättre....det är skönt! Igår förmiddag tog jag mej iväg till klubben på förmiddagen för att simma. Jag lämnade också ett bidrag till en av tennistränarna, som häromdagen miste sin fru i barnsäng. Hon väntade tvillingar, båda barnen dog också. Nu står Anwar ensam med två äldre barn, 4 och 6 år gamla. Sjukförsäkringssystemet är ju inte riktigt samma som i Sverige, så det var klubben som gick ut och bad medlemmarna om ett bidrag, Anwar har jobbat på klubben som tennistränare i 12 år tydligen.

Efter lunchen åkte jag med Jerry och Kamal en bit, dom släppte av mej utanför Pink City, för äntligen skulle jag göra slag i saken och beställa en kopia på min klänning. Det gick bra, tror jag!?Jag har ju inte sett resultatet än, i och för sej. Det enda var att dom bara hade 4 olika mönstrade bomullstyger, så det blev ett hiskiligt vitt tyg med stora blåa och gula blommor, jag slog till i varje fall, för det fanns inga andra bomullstyger att uppbåda i hela Gulshan 2 området. Det kommer att synas att jag är från Sverige i varje fall. Jag ska forska bland vänner och bekanta här nere och se var dom handlar tyger. Om den här blir bra ska jag beställa fler! I snyggare tyg förhoppningvis!

Vad det kostade? 70 kronor fick jag ge för tyget och själva arbetet går på 50, det kan man väl leva med. Nästa onsdag blir den klar......då kommer en bild!

Här kommer en från Gulshan 2 området så länge.

Söndag 2 augusti

Nu har dagarna runnit iväg.......! I fredags var jag ute och gick en riktig långpromenad i värmen, skönt fast väldigt svettigt. På lunchen kom Jerry och hämtade mej och så åkte vi till en indonesisk restaurang och åt lunch. Den låg på plan tolv och hade en fin utsikt. Jerry började prata om att det förut varit förbjudet att bygga så höga hus i Dhaka, för tydligen är risken stor för jordbävningar här i Bangladesh. Kul att höra när man sitter på tolfte våningen i ett nog så ruckligt hus, och dessutom ser precis hur det går till att bygga utanför fönstret. Ser ju stadigt och bra ut tycker jag!! Jag gillar speciellt byggnadsställningarna av bambu!
På kvällen åt vi middag med Molle och Anders på Spitfire. Jag åt hummer, men det blev lite att kasta pengarna i sjön eftersom allt kom upp igen på natten. Jaja, det var gott så länge det varade i varje fall.......


Det mest tråkiga är nog att magen krånglar fortfarande, som tur är finns det ju nått som heter imodium, så vårt planerade spa gick att genomföra i går i varje fall.

Och det ni: Först ångbastu, och sen peeling av hela kroppen. Därefter bubbelbad och sen thaimassage och ansiktsbehandling, sammanlagt 3 timmar.....så rart så! Jag tog ett kort över själva baddelen av rummet också, men som tur var upptäckte jag att jag lyckats få med en naken kvinna i spegeln. Och eftersom jag inte är ute efter att skapa några sensationer med min blogg kommer den bilden inte att publiceras, i själva verket är den faktiskt för länge sen raderad både ur kameran och ur minnet ;).

Middagen med champagne blev tyvärr inställd, men den finns ju kvar till en annan gång istället.

För Jerry fick det bli en "take away" pizza och en pilsner, som avslutning på bröllposdags firandet. Ha det gott!!