Ordning och oordning

Beslutet är fattat efter att ha sovit på saken. Jag skulle ha åkt hem den 15:ende av flera anledningar. En var att gubben åker iväg på tjänsteresa söndagen den 17:ende och blir borta i nio dagar. En annan bra anledning var Hannas födelsedagskalas den 16:ende som skulle samla hela släkten, även lillasyster Elin från Gävle. En sak till som jag missar är något som skulle ha blivit mitt livs första seans den 20:ende.....synd. Hur som helst hade jag tänkt åka tillbaka till Turkiet efter bara dryga veckan i Sverige för att tillbringa några veckor i Istanbul innan gubben och jag tillsammans åker hem för att fira påsk.

Eftersom gubben nästan är tillbaka från tjänsteresan när mitt uppehållstillstånd blir klart har jag bestämt att helt ställa in den här kort hemresan. Istället åker jag hem den 11:e mars och förbereder huset för påsken. Så får det bli!! Skönt när man äntligen får ordning på saker och ting igen!! :)

Nått som det däremot inte är någon ordning på är vädret. Hade planerat att vänta in helgen med en vattenpipa och en martinidrink i solen på balkongen, men våren den har blåst sin kos. Idag regnar det småspik och blåser storm. Det får bli ett bad, en god bok och ett glas rött istället.

Ha en trevlig helg!!!

Yes!

Efter mycket om och men har turkiska polisen äntligen gått med på att vi faktiskt är gifta gubben och jag. Behandlingen av min ansökan om uppehållstillstånd har börjat och kommer att vara klar den 21:a februari. :)

Eftersom jag ändå kommer att missa allt roligt i Sverige funderar jag på att skjuta upp hemresan ytterligare någon vecka. Ska sova på saken...godnatt från ett vårigt Istanbul.

Fortfarande olaglig

Mötet med farbror polisen igår avlöpte inte särskilt väl. Ja, jag blev ju inte inlåst i varje fall. Däremot är ansökan om uppehållstillstånd inte ens påbörjad fast vi hade med oss en pappershög tjock som en mindre roman och en alldeles utmärkt tolk i form av en av gubbens underbara kollegor.

Vår plan var att jag skulle ansöka om uppehållstillstånd som maka till min man som redan har både arbetstillstånd och uppehållstillstånd. Nu visade det sej vara lite svårt när vi inte ens kunde bevisa att vi var gifta trots att vi hade ett urtjusigt vigselbevis med oss. Polisen kunde bara konstatera att jag inte hade samma efternamn på vigselbeviset som på passet och hur skulle de då kunna veta att det verkligen var jag som var gift med min make?!

Hade vi haft en lite bättre framförhållning hade vi kunnat skaffa ett personbevis medan jag var kvar i Sverige, men så bra på att planera var inte vi.

Nu har vi under dagen ändå haft en väldig tur och fått hjälp från det svenska konsulatet som efter att ha kontrollerat folkbokföringen i Sverige skrivit ett väldigt fint, välstämplat dokument, som förhoppningsvis kommer att vara tillräckligt bevis för att käre gubben och jag faktiskt är gifta....och så har varit i snart 25 år.

Just nu är dokumentet så äntligen på väg till polisen med resten av pappershögen.....snart vet jag om jag är gift eller inte!! ;) Fortsätt hålla tummarna, tack! Kram!

Olaglig

Nu ska jag försöka göra en rätt så komplicerad historia kort och lättbegriplig.

För ett tag sen ändrade Turkiet sina visaregler. Från att kunna vara här nästan obegränsat minskade antalet dagar du får tillbringa här utan visa drastiskt. Jag har nu överskridit antalet dagar och är alltså här olagligt.

Min plan är och har varit att åka hem redan den 15:e februari för att fira flera födelsedagar. Nu visar det sej att om jag lämnar landet får jag för det första böta en rejäl summa. För det andra måste jag vänta länge innan jag får resa tillbaka in i Turkiet och för det tredje kommer det då att krävas ett visa som jag hittills klarat mej utan. Det blev väldigt komplicerat på en gång.

För att klara upp problemet med min framtida vistelse här behöver jag bara skaffa ett tillfälligt uppehållstillstånd och egentligen är det inte något problem eftersom min käre make redan har ett. 22:30 (!)ikväll har vi i varje fall tid hos polisen för att göra ansökan. Under tiden mitt ärende behandlas kan jag inte lämna landet och vad vi hört är handläggningstiden ca 15 dagar. Kanske kommer jag att få boka om min hemresa till ett senare tillfälle.

Vi har planerat att vi ska gå igenom hela repertoaren för att påskynda processen, först skäller gubben lite och funkar inte det grinar jag en skvätt. ;) Tyvärr har jag hört att turkiska poliser är rätt hårdhudade......!

Hur det gick får ni veta imorgon! Håll tummarna, tack!

De sju tornens fästning

Här kommer ett lite längre inlägg från gårdagen i Yedikule. Vi började med den vanliga spårvagnen till Sirkeci. Där bytte vid tåg och fortsatte fem stationer mot Yedikule. På vägen var området runt spåret fullt av poliser som genomsökte terrängen. I lördags hittades nämligen en amerikansk kvinna mördad i området. Otäckt!

När vi klev av vid stationen i Yedikule var omgivningarna rätt så förfallna. Hade jag inte haft kära gubben med hade jag nog klivit på tåget igen!?

Vi visste ungefär åt vilket håll vi skulle gå och efter ett hundratal meter fick vi syn på ett av fästningens torn.

Borgen går att besöka till en kostnad av 10 tl, ca 40 svenska kronor, och det gjorde vi naturligtvis. Först gick vi upp inuti ett av tornen och kom ut på ett stort tak.

Sen bar det iväg upp på borgens murar via en brant trappa. På en av trapporna fanns staket, annars var alla branta kanter helt oskyddade. Man får inte vara rädd för att ramla ner inte.

Här några bilder från dom något ruffiga omgivningarna. I området rörde sej också en skabbig hundflock med hundar stora som kalvar....inget ställe jag skulle vilja ramla ner på.

Efter besöket rundade vi borgen och tog en promenad i vårsolen utefter den gamla stadmuren, ett av husen vi passerade la jag ut här redan igår. På några ställen hade också frukt och grönskakshandlare ställt upp sina stånd. Så fint med alla färger!

Vid tre-tiden blev det buss hem....en precis lagom söndagsutflykt!

Idag har jag bara varit inne och kurerat mej. Hoppas på bättring till imorgon när gubben och jag ska besöka polisen. Hej!

Världens smalaste hus?

Det får bli vad jag bjuder på idag. Rapport med fler bilder från besöket vid De sju tornens fästning kommer imorgon. Nu måste jag vila för nu har även jag kroknat med en svidande hals och feber. :(

Kram!

Åter igen!

Som ni vet har jag varit tillbaka i Istanbul några veckor. Jag blev lite fördröjd i Sverige på grund av en ettrig attack från vinterkräksjukan. Den 15:e februari var jag gott och väl frisk igen och planet med mej lyfte mot gubben som redan varit några veckor i Istanbul.

Egentligen hade jag faktiskt tänkt lägga ner bloggen en gång för alla, men vem kan med stolthet sluta ett flera år långt bloggande med en bild på en gammal disktrasa? Inte jag i varje fall.

Sen jag kom till Istanbul har jag också undrat och funderat över vad jag ska göra med alla bilder jag tar under mina promenader. Som sagt, bloggens betydelse har omvärderats och här är jag igen.

Börjar väl med lite bilder från veckorna som gått. Så mycket har inte blivit gjort, men ett marknadsbesök kunde jag inte hålla mej borta ifrån, såklart med kameran i högsta hugg.

En vacker vårdag blev det också en promenad längs den gamla stadsmuren. Det var en trevlig tur ända till jag mötte en man som trodde jag var en katt och gärna ville göra små kattungar med mej. Ett tillfälle där jag verkligen uppskattade att vara född till människa! ;)

Den här veckan har gubben min varit hemma med en rejäl förkylning. Ett tag trodde jag att jag skulle bli sjuk själv också. Ingenting har blivit gjort, men nu känner sej gubben tillräckligt återställd för lite äventyr igen. Imorgon, om vädret tillåter, ska vi bege oss till Yedikule för att besöka De sju tornens fästning. Rapport kommer!

Avslutar med en bild jag tog från vår balkong igårkväll.

Ha en skön fortsättning på helgen!