Söndagkväll i Dhaka!

Alldeles nyss har vi delat en kastrull ärtsoppa till kvällsmat i stearinljusens sken, strömmen har nämligen varit borta en timme nu.
Åter till ärtsoppan. Dom gula ärtorna är importerade från Sverige och fläsket fick bli fläskfilé. Jag tärnar köttet och lägger dt i salt några timmar och så låtsas vi att det är rimmat fläsk. Vi är faktiskt rätt glada att här finns fläsk överhuvudtaget!
Tänkte berätta lite om gårdagen och besöket på porslinsfabriken. Vi åkte från klubben halv nio i fyra bilar. Sammanlagt kanske vi var femton personer.
När vi kommit nästan halvvägs tog det tvärstopp i trafiken. Tre bilar vände och valde en annan väg medan vår chaufför valde att vänta. En och annan valde också att promenera.

Andra blev pinkenödiga.

Efter ca en och en halvtimme började vi röra oss igen och snart passerade vi en olycksplats med en minibuss, en vanlig buss och en taxi. Senare fick vi veta att två personer omkommit och förmodligen fanns där en hel del skadade också. Trafiken är verkligen förskräcklig i Bangladesh och utanför Dhaka där det går lite fortare på landsvägarna får olyckorna ofta allvarliga konsekvenser. Otäckt, riktigt otäckt!
Efter ca 2,5 timme kom vi fram till fabriken 5 mil från Dhaka som förste bil. På fabriken blev vi väl mottagna med kaffe, lunchsmörgås och en rundvisning.
Här kommer lite bilder från arbetet i fabriken.





På kvällen blev det middag på Koreana med "The KappAhl family" och Eva på besök från Sverige. Det var så trevligt så vi drog vidare till klubben och avslutade där.
Och imorgon är det måndag och vardag igen.
Om man inte är lyxhustru vill säga?! ;)

Fototriss Tema SE UPP!

Se upp har för mej här i Bangladesh två innebörder.
När man ser upp får man syn på sånt här trassel.


Ofta har ledningar fallit ur trasslet och hänger fritt i min väg. SE UPP!

Det var mitt bidrag till veckans fototriss. Vill ni se mer så kolla här!

Bröllop

Så här blev resultatet och sen bar det av på bröllop.

När vi kom fram till Monirs hus blev vi varmt välkomnade och visades in till bruden. Hon satt på en säng och såg sur ut, vilket är tradition här i Bangla. Sen flyttades hon upp på ett litet podie på taket där vi fick vi posera och kanske att man kan ana ett litet leende även hos bruden.

Lunchen var sådär. Här "slåss" några av Elins kollegor om fatet där man skulle tvätta händerna före maten.

Många följde oss till dörren där Elin blev erbjuden arecanöt inlindad i ett betelblad, som många bengaler tuggar efter maten. Man ska inte svälja saften utan spotta ut den och efter 5-7 minuter ska man spotta ut nöten också.
Jag tog en jag med fast det inte var så bra för "äldre" personer. Så gammal är jag faktiskt inte!!!
Efter en tugga började saliven rinna till och det var verklilgen jätteäckligt. Och var ska man spotta när man dessutom inte är nått "spottproffs" utan brukar få det på kläder eller skor. I bilen däremot visste både Elin och jag att min spypåse för eventuell åksjuka fanns.....i bilen 50 meter bort med ett helt följe som sällskap.
Dt var bara att knipa ihop och så blev det många, mmmmmmm till tack och adjö eftersom eländet bara växte och växte i munnen. Inte kunde vi hålla oss från att fnittra eller...vi såg bägge rätt kul ut!
Efter mycket om och många men blev vi i varje fall själva i bilen! Jag tror aldrig jag varit så glad för en spypåse någonsin!! :)
Med en domnad mun och snurr i huvudet nådde vi Gulshan igen vid fem-tiden. Efter en vilopaus blev det sen restaurangbesök ihop med en hel hög trevliga människor. Flera av dom "gamla Dhakabor", nu på tillfälligt besök. Det var också väldigt gott med ett glas alldeles vanligt rödvin till maten! :)

Mot porslinsfabriken.....

Igår blev det sent. Något blogginlägg hanns inte med.
Och nu drar jag och många andra vidare mot Shinepukurs porslinsfabrik.
Så här såg jag i varje fall ut före bröllopet!

Ha en bra lördag alla!! :)

Bröllop imorgon!

Efter en trevlig kväll på Nordic Club väntar snart en spännande fredag.
Imorgon ska Elin och jag på bröllop. Vi ska bära våra festsaris och på morgonen ska vi gå och göra varsin håruppsättning. Det ska bli kul!
Det är Elins kollegas bror som ska gifta sej och all personal från centret är bjudna. Elin berättar jämt så roliga historier därifrån.
Härom veckan serverades det ägg till lunchen och Elins kollegor undrade hur mycket ägg kostar i Sverige. Elin berättade att det är lite olika beroende på vilka ägg du vill köpa. Vill du ha ägg från hönor som är frigående och har det bra kostar dom mer.
Kollegorna såg ut som frågetecken, så Elin fortsatte berätta om att djurhållning i Sverige är reglerad i lag och att alla djur ska ha det bra.
Kollegorna kiknade av skratt!
-Hahaha, har kycklingar rättigheter i Sverige?! Dummare hade dom aldrig hört!!
Och det är klart att det är helknäppt och fullständigt obegripligt i ett land där inte ens människor har rättigheter.
Det kommer nog att bli ett intressant bröllop!? :)

Sov gott!

Snabbt uppvaknande.....

Imorse vaknade jag tjugo i sju av att mobilen ringde. Ni vet en sån där situation när man inte vet var man är, vad klockan är eller vad som är upp eller ner!
Det var Elin som ringde.
-Godmorgon, kan du komma och öppna dörren?!
Mmmm, tänkte jag har hon glömt nycklarna eller, och surnade till så där som en mamma kan göra när hon blir häftigt väckt alldeles för tidigt på morgonen.
Men så var det inte riktigt! När Elin skulle iväg på sin morgonpromenad skulle hon som vanligt låsa efter sej. Då fastnade nycklarna i dörren, i låst läge och gick inte att rubba. När hon stått där i tio minuter gav hon upp och ringde mamma, som inte eller kunde göra något. "Gubben" väcktes upp efter fem minuter (lagom glad, kan jag säga)... och kunde inte eller göra något. Där stod vi alltså på varsin sida om den låsta dörren. Så nära, men ändå så långt borta....

...ända till vi kom på att vi kunde langa ut kaffe, tänger, hammare och allt möjligt genom fönstret.
Efter 20 minuter kom Shobul och fick sej ett riktigt gott skratt när han hittade familjen Wiklund, den ena ute och dom andra inne.
Till slut, efter ca 40 min och mycket krånglande fick Shobul upp dörren och morgonen kunde fortsätta precis som vanligt.
Ha en bra dag ni med!

90 dagar kvar i Bangladesh!

Igår blev en trevlig dag. Eftermiddagen tillbringade jag i en solstol på klubben, sommarens bränna är grundad redan i början på mars.
Efter en dusch och middag hemma tillsammans med Jerry tog jag vid 8-tiden rikshaw bort till klubben för att möta upp gänget för afterwork. Några av dom hade varit på en lektion i bollywooddans innan. Jag kände mej inte så engagerad i just det, så jag hoppade direkt till vinet och lite trevligt småprat till tolv på natten.
Och idag har jag på allvar börjat fundera över vad vi egentligen vill ha med oss hem till Sverige. Vi har bara 90 dagar kvar i Bangladesh, kanske jag har ännu färre om jag väljer att åka hem tidigare. Det börjar bli bråttom!!
På lördag ska vi i varje fall besöka en porslinsfabrik där vi kan beställa porslin väldigt billigt. Sen funderar jag också på att åka till tygmarknaden och köpa tyg, massor av tyg till gardiner och så. Det är också betydligt billigare än hemma nämligen. En yard (91,44 cm) kostar runt åtta kronor!
Sen samlar jag också minnen, massor av trevliga och väldigt speciella minnen.
Här kommer ett av dom.....
På väg hem från stan stannade jag till i parken för att följa arbetet med att gräva ut dammen.
På botten av det rätt så djupa hålet fylls korgar med tung lerjord.

Korgarna bärs sedan på huvudet upp till kanten på dammen där jorden tippas ut.

En och samma bär inte hela sträckan utan efter ca 30 meter byter man och korgen vandrar vidare från huvud till huvud.

För att skydda huvudet virar dom antingen sin halsduk eller en tom säck till en kudde. Den här mannen hade också fixat till en skärm mot solen av tidningspapper. Finurligt!

Dom flesta som arbetar med sånt här är dagarbetare och anställs vid samlingsplatser varje morgon. En man tjänar runt 100 th (10 svenska kronor) om dagen, en kvinna något mindre.

Efter en halvtimme lämnade jag det här härliga gänget, som trots usla arbetsvillkor var glada och villigt poserade för min bilder.

Ha det gott alla!! :)