Frisk igen!

Nyss hemkommen från Jerrys och min par massage. Det var verkligen ljuvligt!! Det kommer att bli fler gånger. Och upplysningsvis, en del i Sverige undrar, kostade det 150 kronor per person för en timme. Överkomligt!
Nu ska Elin snart iväg på fest igen, med ungdomsgänget. Jerry och jag ska invänta chaffisen, och sen ska vi åka och äta någonstans.
Sen blir det tidig kväll och imorgonbitti ska jag försöka komma iväg på min vanliga motionsrunda igen. Det har gått ett tag sen sist.

Olycka!

Idag när vi åkte till Banani och gick på Jatra där vi köpte ansiktsmasken passerade vi en olycksplats med rikshawn. Där var en stor folksamling med polis, en bil som var kraschad och tumult överhuvudtaget.
När vi passerat kurvan ut på road 62 lämnade vår rikshawförare plats för en annan rikshaw med en vilt skrikande kvinna i mitten och två andra kvinnor, en på var sida som ömsom lugnade och höll fast. Hela händelseförloppet berörde oss mycket och hela eftermiddagen under vår rundtur i Banani spekulerade vi i vad som hänt. När Jerry kom hem från jobbet en timme efter oss fick vi förklaringen.
Han och vår driver ( driver, för att jag har svårt att stava det svenska ordet), passerade platsen en stund före oss. Jerry blev också illa berörd och bad Kamal att stanna och gå ut och fråga vad som hänt. Tydligen var det en Bangladeshisk kvinna som övningskört, kört på ett litet barn, fått panik och kraschat i närmsta staket.
När vi åkte hem såg vi bara blodpölen....och visste fortfarande ingenting. Förmodligen var det mamman vi mötte tidigare. Sorg berör, och det var obeskrivligt! Nu vet vi! Och vad har JAG egentligen att vara deprimerad över. Fortfarande vet vi inte om barnet överlevde.....det gör en genast lite mer ödmjuk, väldigt ödmjuk och tacksam för att jag har det så bra.
Jag kommer inte att gnälla nått mer, aldrig mer! Den här bloggen blir bara tyngre och tyngre, men Bangladesh är inget "lätt" land att leva i.....i varje fall om man är bengal.

Mer medicin!

Jag försöker med alla medel bota den lilla svacka jag hamnat i av förkylningen. Febern är borta, så nu blir jag bara piggare och gladare för varje timme. HÄRLIGT!
Idag hjälpte jag upp det lite extra med en härlig ansiktsmask inköpt på fairtrade affären Jatra. Nu är jag blossande röd i ansiktet och luktar som en currystekt kyckling ungefär......men jädrans va´gott det är att känna sej pigg igen.

Bra för både kroppen och själen.....färskpressad juice,av ananas och apelsin. MUMS!!

Depp (inte Johnny Depp alltså)

Lever gör jag, men inte så länge till kanske. Timmarna jag tillbringat i soffan har jag haft National Geographic på. I söndags visade dom en dokumtärfilm som hette "The11th hour". Det var rätt nattsvart om klimatförändringar, miljöförstöring och överkonsumtion. Igår kväll visade dom en dokumentär om människoätande tigrar i Sunderbarn, Bangladesh mangroveskog, faktiskt en av dom sista kvarvarande på jorden. Eftersom vi snart ska till Sunderbarn på en fyra dagars tripp startar jag nu vadslagning. Blir det dom kommande översvämningarna eller en männsikoätande tiger, som tar livet av mej. Förkylningen är jag rätt säker på att överleva, även fast jag var osäker igår.
Skämt åsido, så är det hiskiligt läskigt att bara tänka på var allt är på väg och dom där stackars tigrarna har väl snart inget annat än folk att äta. Hoppas det inte blir jag bara ;).
Nä, nu är det dags att bli frisk, så jag kan komma ut och röra på mej igen, innan jag alldeles deppar ihop. National Geographic får ersättas av BBC idag, få se om det blir roligare.

Här kommer ett kort inlägg från en riktig "gnällkärring". Elin är piggare, istället är det jag som kroknat med feber och ont i kroppen. Tur att vi har mycket alvedon med från Sverige! För det går åt, just nu!
Jerrys lag vann tennisen och är fortfarande obesegrade i turneringen. Nu är det bara en match kvar nästa söndag. Dom är jätteduktiga!!
Förresten?? Är SN:s hemsida alldeles satt ur funktion? Jag brukar läsa den varje dag, men nu har vi inte kommit in på sidan på länge. Har det stått nått i papperstidningen kanske??
Näe, tillbaks till sängen för att tycka synd om mej själv en stund till!!! På återseende, om jag överlever ;)!

Förkylningstider i Dhaka!

Idag blir det ett kort inlägg. Elin är sjuk igen! Den här gången är hon förkyld, så vi har hållit oss inne i helgen. Efter 3 magsjukor och den här förkylningen på drygt en månad börjar hon tycka att det är lite trist. Förstår henne faktiskt. Ikväll ska vi ladda med alvedon och försöka åka med Jerry och kolla när hans lag spöar tyskarna i tennisturneringen. Dom har hittills vunnit alla matcher, så det går nog fint ikväll också.
Annars kan jag rapportera att oroligheterna i Tongi är över. Det började med att fabriken stängt utan att betala ut två månadslöner till sina arbetare. Nu har regeringen gått in och kompenserat dom anställda. Så just nu råder som sagt var lugn, man kan dock undra hur allvarlig sammandrabbning var. Daily Star rapporterar idag om två döda, medan dom också skriver att under eftermiddagen kom anhöriga till området för att leta efter människor som inte kommit tillbaks hem efter kravallerna. Vi får väl verkligen hoppas att Kamals uppgifter inte stämmer i varje fall!!!
Här kommer några bilder från ett härligt möte. Det var i byn där dom tillverkade saris, som Elin fick närkontakt med en riktig liten sötnos. Lika kladdig som svenska barn av glassen, och lika gott tyckte han nog att det var.