Det är knepigt att skriva när man blir känslosam! Har nyss läst om dom siamesiska tvillingarna från Bangladesh, som opererats i Australien. Jag läste att det var en välgörenhetsorganisation, som finansierade allt, både resa och operation. När det finns så mycket barn som behöver hjälp, skulle säkert samma peng ha räddat 200 andra barn. Jag tycker det luktar "Cirkus Elefantmannen". Man skriver dessutom att när flickorna är rehabiliterade väntar adoption, det låter som man pratar om kattungar. Tänk dessutom om flickorna aldrig blir "friska" och ingen vill adoptera dom. Kanske kommer dom om 15 år att ligga på Baridharabron för att tigga. Det gör mej olycklig....jag vill att alla ska räddas, men inte till vilket pris som helst. Man kan också undra hur stort intresset är för södra Asien i medierna hemma i Sverige när Aftonbladet inte ens vet att Dhaka ligger i Bangladesh och inte Indien.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6163712.ab
Jag har verkligen försökt att fixa en länk, så ni bara kan klicka, men tyvärr har jag inte lyckats. Kolla bara aftonbladet!