Nu har Jerry lyft mot Sverige. Vi var uppe imorse och sa hejdå, men när han åkt vid kvart över sju kröp jag ner igen. Elin har haft strul med magen inatt. Det började vid kvart över fyra, sen blev det lite si och så med sömnen.

Kvart i nio gick jag upp i varje fall, (och tur var det) för att invänta Amir, som brukar komma vid nio-tiden. Halv tio ringer det på dörren, men det är inte Amir utan vår driver Kamal, hans fru och yngsta son. Kul med främmande, man blir lika överaskad varje gång. Elin vaknade till av allt ståhej, så jag kunde ta en bild på allihop. På bordet bakom står blommorna dom hade med sej.