Utflykten till Ikea gick utmärkt. Att åka spårvagn var dock rätt krångligt. Vid bytet var det en bra bit att gå emellan stationerna med trappor (utan rull) både upp och ner. Med tanke på att samma linje går till flygplatsen ska jag nog åka taxi dit i fortsättningen med.
Jag fick lite handlat också, b la en JÄTTE stor stjärna till fönstret i vardagsrummet. Får se vad käre maken säger när halva utsikten är borta när han kommer åter från Sverige imorgon kväll.
Annars har jag precis varit oss grönsakshandlaren på hörnet och handlat ingredienser till en sallad. Tre tomater, tre små gurkor, en stort knippe ruccola och en röd lök för 4.50 lira, ca 15 kronor. Helt ok!
Idag har jag också bestämt mej för att lära mej åtminstone siffrorna på turkiska. Det behövs! Jag övar och övar, men hur jag än bär mej åt blir det bangla istället.....ek, dui, tin, char.
Jag tror livet går för fort för en halvgammal käring. Nä, men ojdå! Vad skriver jag? Jag menar naturligtvis en kvinna i sina bästa år. ;)
Nu ska här skäras sallad! Hej!
Konstigt det där med språk! Jag hade samma problem i början när jag bodde i Polen. Jag halkade in på spanska hela tiden. Det tar visst ett tag innan hjärnan programmerar om. Men rätt som det är släpper det.
SvaraRadera