Trädgården består av två delar Cybele och Psyche, som tyvärr delas av en väg.
I Lonely Planet (från 2000) kan man läsa att trädgården grundades 1904 av en privatperson med ett stort intresse för natur och växter. Han samlade växter till trädgården från 50 olika länder. 1962 skänkte hans barnbarn hela området till staten Bangladesh.
För att ha varit i statlig ägo så länge var trädgården relativt välskött. Med banglamått mätt ska nog sägas! Det är annars något som är så synd här i Bangladesh. Äldre kulturminnen, museum och parker är ofta i ett uselt skick.
Hur som helst.....här kommer nu bilderna från min timme i en trädgård inklämd mellan höghus mitt i det röriga, smutsiga Dhaka. Inte ens dom höga murarna kunde stänga ute ljudet av en kaotisk huvudstad med ständigt plingande rikshaws och tutande bilar. "Trädgårdslugnet" vägrade infinna sej, men även utan det kan jag rekomendera ett besök, dock utan för stora förväntningar.
Den första bilden liknar den som för två år sen väckte mitt intresse för trädgården. Det var första gången jag var i Bangladesh. Vad tiden går fort!!
Trappen med en del av dammen i den del som kallas Cybele. Tyvärr hade jag glömt vidvinkelobjektivet hemma.
Mosaik, som enligt historien består av porslin från ett engelsk företag med namnet Royal Doulton. Har försökt hitta någon koppling där, men inte lyckats så bra. Förmodligen arbetade trädgårdens grundare Narendra Narayan Roy som zamindar, skattmästare för engelsmännen.
Trappen ovanfrån.
Ett hus som stod centralt i Psyche där det verkade drickas te och ätas lunch när jag passerade.
Vattenliljor....nånstans?! ;)
Kaktushuset. Att dom inte ruttnar i det här fuktiga landet!?
Trädgårdsmästarbostad där det verkade bo mycket folk.
Portal i den del som kallas Psyche.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar