Snurrig i Dhaka...

Kamal kom och hämtade mej, så började vi med att ta passfotona. Där blev jag först lämnad ifred med spegel, en burk talk och en kam. Förstår inte riktigt vad dom menade med det??;) Det är bland det värsta jag vet att sitta och försöka se snygg ut och just när man blinkar blixtrar det till. Jaja, kort blev det i varje fall. Sen stannade vi till på en heminredningsbutik, som jag fått tips om, men jag måste säga: Har man sett en har man sett alla!! Sen iväg till ambassaden....och där blev jag inte ens insläppt!!

Det var så här: Första ingången såg stäng ut och där var så fullt av folk att man kunde tro att det var en bangladeshisk busshållplats, för DÄR är det fullt. Kamal svängde då runt hörnet till en annan ingång. Där fanns flera vakter och till slut när dom förstod att jag hade post, blev jag visad till en lucka. Där fick jag så lägga dokumentet i en sån där skjutlåda, som dom hade på bankerna förr i tiden för pengarna. Jag får väl vara nöjd med det,att få brevet lämnat, men ibland blir man helt förvirrad i Bangla på allt konstigt. Jag såg nog ut som en yr höna, eller en terrorist kanske.

När jag sen berättat allt för Jerry. Det är bara att gå rakt in i den första ingången fick jag veta. Lite klokare blev jag idag också och nästa gång jag besöker svenska ambassaden i Dhaka ska jag in och så är det med det.

Eftermiddagen har jag tillbringat på klubben, med att.....gissa vad??? Jo, sola och bada! Sen tog jag en promenad och massor av kort på ett vägbygge här i närheten. Jag ska börja ladda ner bilderna, så kanske det blir klart till imorgon. Det går inte så snabbt nämligen!

Nu låter jag gnällig, men det stämmer inte alls med mitt sinne, det är SPÄNNANDE och fantastiskt roligt att leva i Bangladesh!!!!

Här kommer i varje fall en bild från en plats där jag vet hur allt fungerar:Nordiska klubben