Ett hem betyder så mycket

Att få vara ute i stora världen är helt fantastiskt. Jag är så tacksam för allt jag upplevt och fortfarande upplever. Men just nu river hemlängtan i kroppen, kanske just därför att resan hem till Sverige närmar sej. På måndag åker jag för att tillbringa en dryg månad i Sverige.

Hem för mej är först och främst platsen där alla nära och kära finns. Det här med att leva utomlands och ha två hem är inte alltid guld och gröna skogar eller glitter och glamour. Är jag i Sverige saknar jag gubben och är jag här i Istanbul saknar jag barnen, mamma, pappa, svärmor och svärfar.

Men ett hem är också andra saker för mej. Det är platsen där mitt modersmål pratas. Ett språk där jag kan föra en diskussion eller dra ett skämt utan att fastna på en glosa jag inte minns och tappa hela poängen. Det går också väldigt mycket bättre att skälla på svenska om jag är redigt arg. Många gånger har jag förklarat högljutt på engelska att jag varit förbannad, men det är inte förrän jag övergått till svenska som de riktigt förstått att här var det fara och färde. ;)

Ett hem är för mej också en plats där jag känner mej trygg. Jag vet (oftast) vad som väntar bakom hörnet, jag vet var stigen i skogen leder och vad jag kan möta där bland träden. Jag känner namnet på de flesta träd och fåglar jag ser omkring mej och jag vet att huggormen bara är så där lagom giftig. Är det något som behöver ordnas eller handlas vet jag alltid var jag ska vända mej. Och, inte att förglömma , jag vet att jag aldrig blir lurad när jag åker taxi.

Till hemkänslan hör också en historia, min släkthistoria. Den plats där min mormor växte upp ligger inte alls långt från mitt hem i Sverige. Där bodde min mormor tillsammans med sina tre syskon och sina föräldrar utan varken el eller vatten i ett litet torp, som hette Nytorp. Jag undrar vad min gammelmorfar och gammelmormor hade sagt om de suttit bredvid mej här i Istanbul. De hade nog blivit förundrade över mycket. All ny teknik, alla bekvämligheter och tänk ett barnbarns barn i Istanbul med en blogg där vi får vara med! :)

Visst är de fina, Karl Ulrik och Mor Elin?!!!

Bilderna på gammelmorfar och gammelmormor har jag hämtat här hos Vadsbro-Blacksta Hembygdsförening där vi är riktiga kändisar. ;)

Kram till alla...ses snart i Sverige!

Äntligen Kucuksupalatset!

Lite korta rapporter har ni fått från helgen, men nu tar vi och backar bandet lite, faktiskt ända till torsdagen när jag hade tänkt gå på hamam. Istället hamnade jag på ett litet spa där en skylt om bastu och turkiskt bad lockade in mej. Jag saknar nog bastun där hemma mer än jag tror. Efter att ha blivit lite arg för att de påstod sej ha ett turkiskt bad när så inte alls var fallet fick jag en jättebra behandling för halva priset. :)Ibland lönar det sej att bli förbannad!!

På kvällen bar det av på bowling med Sweorna. Vi var många och hade väldigt kul och tack och lov gick bowlingen lite bättre än den afrikanska dansen, jag fick till och med en straike (hur det nu stavas). Magikern var också bra och lockade fram många goda skratt samtidigt som han trollade bort oss alldeles.

På fredagen önskade jag nästan att det regnat så jag kunde stannat i sängen och botat huvudvärken, men för en gångs skull sken solen från en strålande himmel och det kan ju ingen motstå. Efter mycket vatten och en lätt frukost tog jag bussen till Besiktas och därifrån blev det färja över till Uskudar på Asiensidan.

Jag älskar verkligen färjeturerna och ibland funderar jag på hur många gånger jag skulle kunna åka fram och tillbaka på samma biljett utan att bli avslängd....får väl prova någon gång! ;)

I Uskudar bytte jag till buss och det var inte alls svårt att hitta rätt. Bussarna är väl märkta med namnen på de flesta stora hållplatserna. Jag åkte till Kanlica, strax efter Fatih Sultan Mehmet bron, den andra bron över Bosporen sett från centrala Istanbul. Det var en mysig plats med ett litet torg omringat av restauranger.

Jag gick en bit "hemåt" men insåg att det var rätt så långt att gå tillbaka till mitt nästa mål Kucuksupalatset. Istället blev det buss igen och som vanligt var bussen mer än full. Jag blev stående längst fram utan en sån där klocka att trycka på om du vill gå av inom räckhåll. Istället fick jag vända mej till chauffören och bara för att jag vet av erfarenhet vad man får för resultat när man ber dom stanna, visade jag med handen och försökte mycket försiktigt säga , "Can you please stop at the next busstop". Jag hann bara till "Can you please stop...innan stoppet var ett faktum. Tvärnit! Mitt emellan busshållplatserna! Jag tror alla klarade sej helskinnade och jag pep fort iväg för att fortsätta min promenad.

Först passerade jag Asienfästningen byggd i slutet på 1300-talet av Beyazit I. Fästningen var inte öppen för besök så jag tog en promenad runt innan jag fortsatte mot palatset, som låg nära.

Ja, och så var jag då äntligen framme vid Kucukspalatset, som ligger precis vid vattnet mellan Kucuksu-och Göksufloderna. Området mellan floderna har under flera århundranden använts som picnic- och friluftsområde av Istanbulborna. Palatset är dock inte så gammalt, det stod klart så sent som 1856 kunde jag läsa mej till. Guidningen i palatset var nämligen bara på turkiska och tog ca fem minuter. Lite synd!

Hemresan gick utan missöden efter en trevlig dag i solskenet! :)

MUMS!

På söndagar brukar vi gå på café och dela en turkisk frukost som brunch. Vi äter valnötter, aprikoser, ostfylld paprika och vanlig ost med marmelad......

.

...vi äter soltorkade tomater och yougurth med sylt...(grönsakerna hoppar jag över).....

.

...vi äter honung och grädde.....

....och vi äter äggröra och kokt ägg....

....med te och bröd till.

Man blir verkligen mätt och belåten! :)

Helgpaus

Sitter i solen på balkongen tillsammans med gubben och ser på båtarna som passerar där Gyllene Hornet och Bosporen möter Marmarasjön. Rödvinet smakar gott och livet är helt ok. Återkommer med ett längre inlägg...

Kram och trevlig fortsättning på helgen!

Hamam, igen!

Måste bara berätta att jag tröttnade på att städa och istället begav mej ut för ett hamambesök. Min plan var att prova Cagaloglu Hamami, ett av Istanbuls mest kända turistbad. När jag kom ner i receptionen, camekan, möttes jag direkt av en riktig säljare, "only 110 euro for best bath". Are you,mmmm, swedish? Here, in swedish just for you! Varefter jag fick en prislista på svenska satt i handen.

1: SJÄLV SERVICE: Ni kan tvätta ER själva under tiden ni studerar badets historiska struktur. 30 EURO

2:GAMMALDAGS MASAGE: Torr masage i hela kroppen. Efter denna behandling kommer ni känna ersom är nyfödd, energisk och yngre. Masage tiden är 10 minuter. 40 EURO

3:SKRUBBNING OCH TVÄTTNING: Genom skrubning som orsakar en viss typ av flagning kan ni bli av med era döda hud partiklar och bidra till er huds fria andning. 45 EURO

4: KOMPLETT BAD SERVICE: Med denna service som erbjuds er service 2 och 3 tillsammans kan ni först bli av med er döda hud partiklar därefter kan ni komma över dagens trötthet genom 10 minuters torra masage. 50 EURO

5: LUX ORIENTALISK KOMPLETT SERVICE: Efter skrubning och 10 minuters torra massage kommer 10 minuters skum massage som är känd under namnet Osmanska massage känna er som är nyfödda. 60 EURO

6:KEJSAREN SULTANEN MAHMUTS TJÄNSTER: Efter det har skrubbats hela er kropp kommer utföras 15 minuters torr massage och därefter 15 minuters massage med skum. För att ni skall slappna av dubbelt så mycket kommer Ni att bli masserade av två massörer. Efter Ni har fått er behandling kommer ni att få fuktbevarande produkter och få pressade färska apelsin dryck. Här är det en unik upplevelse från början till slut. 110 EURO

Badhandukar, tofflor, tval ar inkluderad i priserna.

(Kopierat ordagrant).

Hehe, kan inte göra annat än att garva och konstatera att jag är väldigt trött på "turistiska hamam". Var jag hamnade istället kan ni läsa om imorgon.

Sov gott!

Städdag

Idag regnar det igen!! Jag passar på att städa för imorgon ska solen skina på oss! :)

Samtidigt som jag städar ser jag fram emot kvällens begivenhet med Sweorna och respektive, även gubben får alltså följa med idag. Det blir afterwork med bowling och magisk show....ska bli spännande och jag hoppas nog att bowlingen går en liten aning bättre än den afrikanska dansen!? ;)

Kram från ett regnigt Istanbul!

Shopping i Istanbul

Vad gör man när vädret är dåligt? Jo, man kan till exempel bege sej till ett av stans största shoppingcenter, Istiney Park och leta vårjacka. Jag tog tunnelbanan från Taksim och klev av vid ITU, Istanbuls tekniska universitet. Därifrån var det knappt tio minuters promenad till det som en del säkerligen skulle kalla paradiset.

För mej är en sån här plats så långt från paradiset jag kan komma.

Sånt överflöd av saker som ingen egentligen behöver, när det finns så många människor i världen som inte ens har mat på bordet och rent vatten att dricka.

En plats så långt från naturen som jag kan komma. En natur som sakta förstörs under vår jakt på pengar och prylar.

Det enda vi behöver är ren luft att andas, friska jordar att odla på och rent vatten att dricka. I ett shoppingcenter blir jag plötsligt medveten om att vi verkligen vandrar åt andra hållet....mot en ännu smutsigare och giftigare värld.

Nä, fy sjutton vilket deprimerande ställe!!

Idag fortsätter jakten på en ny vårjacka! ;) Kram till er och shoppa lagom!